pinkfrosting

Hur många gånger på en dag kan man tänka på en person? På flera personer? Jag undrar när jag kommer veta vad jag vill och vem jag vill ha och inte ha. Inte för att jag kan få någon av dom i alla fall. Men just nu vill jag ha en liten bit av fler än en. Jag vill bara känna mig säker. Kommer han höra av sig? Vill han ha mig ens? Jag vill inte behöva gå omkring och undra. Hur kan man ha känslor för fler än en person på en och samma gång? Jag vet om att det bara är mitt fel att jag är i den här situationen. Jag har ingen annan att skylla på. Men det är lika jobbigt för de. Jag vill gå vidare och glömma alla, se det bästa med det hela. Men när man ligger där i sängen på kvällen är det fan inte lätt.

Jag vet om att jag inte kan få dig

Du behöver inte påpeka det

Du behöver inte gnugga det i mitt ansikte

Varje gång jag ser dig är det som ett slag i magen.
Jag blir illamående och kallsvettig.
Ditt hat emot mig får mig att hata mig själv, dunka huvudet i väggen om och om igen.
Din dumma, dumma, patetiska slampa.
Idag kände jag för att springa efter din pappas bil när ni åkte iväg, precis som ett barn som blivit kvarglömt. Springa längs vägen med tårfyllda ögon och ett blödande hjärta.
Jag är här. Du glömde mig, du glömde mig. För det gjorde du väl?



You, do you remember me?
Like I remember you?
Do you spend your life
Going back in your mind to that time?
Because I, I walk the streets alone
I hate being on my own
And everyone can see that I really fell
And I'm going through hell
Thinking about you with somebody else

How, How could we go wrong?
It was so good and now it's gone
And I pray at night that our paths soon will cross
And what we had isn't lost
Cause you're always right here in my thoughts

You'll always be in my life
Even if I'm not in your life
Because you're in my memory
You, when you remember me
And before you set me free
Oh listen please

Jag vill ställa dig mot väggen.
Jag vill få dig att prata.
Jag vill tvinga ur dig ord.

Jag är rädd att skrämma iväg dig.
Jag är rädd att du ska försvinna.

Jag e arg, sur, förbannad och ledsen. Jag kom tillbaka och vad gör du? Du är samma idiot som förut. Ring mig när du vuxit upp bby.

Jag vet vad alla tycker och jag vet vad jag borde välja. Men sen när har jag levt efter dom reglerna? Jag måste välja nu. Igen. Men denna gången är det annorlunda. Fyfan vad det svider. Sova på saken lär inte hjälpa och singla slant hjälper inte heller för jag kan inte gå efter sånt. Hur väljer man när man inte vet hur man känner? Bör man ta reda på det? Nej, jag tror att det bara kommer göra saken värre. Jag tror jag vet vad jag vill. Måste släppa skuldkänslorna och tänka på mig själv. Det är bara själviskt att vilja ha båda.

Skjut mina egiostiska föräldrar. Konstigt att dom inte har några vänner liksom. Ger man inte får man igenting tillbaka, idioter.

Asså jag vill verkligen inte åka iväg när jag jobbat klart. Pallar inte en hel vecka utan frihet med min idioter till föräldrar. Jag är fan inte släkt med dom. Två bönder utan ambitioner som trivs i den här hålan kan omöjligt höra ihop med mig. Jag svär att jag är adopterad. Jag vill flytta och det vill jag nu.

Pappa har gett mig fetaste utskällningen förut över att jag laddat hem musik, film osv. Han säger att jag ska be honom göra det åt mig, men vafan händer när jag frågar? Jag får feta utskällningen för det också. "Sluta tjata", "Sluta ställa massa krav på andra". VAFAN ÄR PROBLEMET!? Nu skiter jag i idioten och kör på mitt eget sätt, han får fan skylla sig själv.

Nu har jag ringt sommar jobbet IGEN och det är ingen som svarar. Vafan är det för skit? Hur ska man kunna höra av sig om ingen svarar? Lämnade ett meddelande iaf, hoppas dom hör vad jag säger även om jag mumlar sönder.