Just another issue..
Jaha, nu har jag spederat två dagar med Simon. Eftersom han jobbar mellan 8 och 4 så har det varit segt och sitta och vänta på att han skulle komma hem. Ligga och sova till 1 och sedan kolla på tv i tre timmar, woho. -.-
Han lovade att vi skulle hitta på något kul idag om jag väntade på honom men såklart ville han inte ens försöka komma på något som jag också ville när han inte kunde hitta några fiskespön, så han lämnade mig och drog iväg och spelade tennis med sin mamma ist, han frågade inte ens om jag ville följa med. Efter att ha suttit och väntat på honom hela dan så vart man lämnad ensam, men jag får nog skylla mig själv eftersom jag var ledsen och inte kunde berätta varför. Jag vill kunna berätta för honom varför jag är ledsen, men det går bara inte, jag får inte fram ett ljud. När jag väl får fram något att säga så låter det jätte töntigt eller så har han gett upp och gått eftersom han inte orkar sitta med mig tills jag slutar gråta. Om han visste varför jag grät kanske han skulle kunna trösta mig, om han förstod, men jag tror inte han kommer förstå, han kommer tycka jag är töntig.
Måste lära mig att prata om min bekymmer med folk. Fisk gör bara bubblor hela tiden och kaninerna är mer intresserade av att hoppa ur buren.
Det är så mycket lättare att skriva eftersom man kan tänka innan man skriver och ändra sig om det låter fel. Det är inte heller någon som stirrar på en och stressar fram orden. Men datorn kan inte säga att den förstår, och berätta att det inte är mitt fel och det är så opersonligt att skriva sms. Ibland vill man inte få något svar tillbaka, bara en kram, men Simon måste alltid säga vad han tycker och det är inte alltid särskillt stöttande. Det har hänt för många gånger, antar att man blir stum efter ett tag.
Det var de jag behövde säga.
Godnatt.
Han lovade att vi skulle hitta på något kul idag om jag väntade på honom men såklart ville han inte ens försöka komma på något som jag också ville när han inte kunde hitta några fiskespön, så han lämnade mig och drog iväg och spelade tennis med sin mamma ist, han frågade inte ens om jag ville följa med. Efter att ha suttit och väntat på honom hela dan så vart man lämnad ensam, men jag får nog skylla mig själv eftersom jag var ledsen och inte kunde berätta varför. Jag vill kunna berätta för honom varför jag är ledsen, men det går bara inte, jag får inte fram ett ljud. När jag väl får fram något att säga så låter det jätte töntigt eller så har han gett upp och gått eftersom han inte orkar sitta med mig tills jag slutar gråta. Om han visste varför jag grät kanske han skulle kunna trösta mig, om han förstod, men jag tror inte han kommer förstå, han kommer tycka jag är töntig.
Måste lära mig att prata om min bekymmer med folk. Fisk gör bara bubblor hela tiden och kaninerna är mer intresserade av att hoppa ur buren.
Det är så mycket lättare att skriva eftersom man kan tänka innan man skriver och ändra sig om det låter fel. Det är inte heller någon som stirrar på en och stressar fram orden. Men datorn kan inte säga att den förstår, och berätta att det inte är mitt fel och det är så opersonligt att skriva sms. Ibland vill man inte få något svar tillbaka, bara en kram, men Simon måste alltid säga vad han tycker och det är inte alltid särskillt stöttande. Det har hänt för många gånger, antar att man blir stum efter ett tag.
Det var de jag behövde säga.
Godnatt.
Kommentarer
Trackback
